Tips på hur man kan lägga upp en dagsutflykt med någon som har autism!
jag tycker inte om att man ska skirva hen istället för han eller hon, för mig är ordet hen en diskriminering för vi har inte samma kön och det är ingen diskriminering om man säger han eller hon. men i min uppgift så valde jag att skriva brukarens namn: Johan,för det hette brukaren i skol uppgiften. jag fick en god respons av min uppgift och därför kände jag att jag skulle vilja dela med mig av mitt arbete och hoppas att ni gillar det!
Som det stod i uppgiften så har Johan autism med måtlig utvecklingsstörning och jag ska planerna in en dag med Johan till Borås djurpark. Det är mycket som ska planeras inför utflyckten, det är inte bara tillför att åka iväg bara så där en morgon när det är fint väder. Måste tänka på att Johan har svårt med vad som kommer att hända i veckan. Personer med autism har oftast svårt med nya människor och nya miljöer. Johan har även svårigheter med kommunikationen, så man får använda bilder, ljud och kroppspråket. (men inte på ett sätt så Johan känner sig kränkande på ) Man behöver ha en god förberedelse om man ska ha en utflykt, se tills aå att man är två stycken så att man inte riskerar att lämna sin brukare ensam. och man får absolut inte tvinga någon med autism.
När jag planerade besöket hos djurparken så tänkte jag på att Johan ska känna sig trygg, säker och kunna ha roligt på djurparken. Jag fixade ihop en veckoplanering om vad som kommer att hända i veckan, jag valde en dag då det inte är så mycket folk eftersom att dom flesta jobbar eller är i skolan. Jag skulle följa planeringen punkt för punkt, inte hoppa över någonting i planeringen. Jag planerade in ett personalmöte där jag skulle diskutera utflyckten med Johan, se till så att jag får med någon annan personal så att vi är två stycken som är med Joahn och det ska vara med någon som Johan känner sig trygg med ( inte med någon ny )för vi får inte lämna Johan ensam. sedan så skulle jag ta en dag för att åka till djurparken en dag för att filma parken, djuren och få med ljud som kan tillkomma ( när jag går runt i parken så skulle jag kolla upp om hur anpassad parken är för personerna som har en funktionsnedsättning).
(tiden som står på schemat är som ett exempel, vi kommer att förberede johan ifrån klockan 13:00 och håller på så länge som Johan känner att det känns bra. Ännu engång så får vi inte tvinga honom till något. Men vi ska vara noga med att hålla planeringen med dagen och tiden som vi ska börja när vi ska förbereda Johan, får inte ändra på tiden är det tisdag den 9 juni klockan 13.00 som vi ska vara hos Johan så är det den dagen och tiden!! )
När jag förbereder Johan inför utflykten så kommer jag arbeta tillsammans med den extra personalen som ska hänga med på utflyckten, så att Johan inte får en chock dagen som vi ska åka när vi är en extra person med. Det är viktigt att den extra personalen får vara med och förberada Johan inför utflyckten och det är lika viktigt att Johan får vara delaktig om utflyckten, planeringen och förberedelserna för det är han som ska känna sig trygg, säker. När vi förbereder Johan så visar vi filmen, bilderna och spelar upp ljuden tillsammans som när vi visar bilderna. (vi måste tänka på att Johan har ett annorlunda sett på att ta in information och tolka informationen, så vi måste vara tydliga när vi pratar så att han inte tar oss bokstavligen, vi får inte jobba förlänge på engång då personer med autism har svårigheter med begränsade intressen och beteenden. När vi förbereder inför utflykten så skulle vi använda oss av:
· Äggklocka: som hjälper Johan med att se hur länge vi kommer jobba.
· En almanacka: där vi skriver in när vi ska på utflykt, när vi ska förbereda Johan. ( i almanackan så ringar vi in dagen som vi ska ha utflykten på, kan sätta dit en bild på djurparken. Sedan så skulle jag skirva i almanackan dagarna och tiden som vi ska förbereda Johan inför utflykten.)
· En Surfplatta: där man kan visa upp bilder, läten och filmer på djuren som finns på djurparken. Och vi skulle lättare kunna kommunicera via surfplattan, eftersom att Johan har roblem med att kommunicera verbalt så måste man hitta andra sätt på att kommunicera som tex en surfplatta med ett skriv program på som gör det lättare för Johan och oss att kommunicera på ( jag såg det engång när jag satt på ett cafe engång och det fungerade bra).
· Mobiltelefonerna: det är ett bra hjälpmedel när man ska kommunicera, istället för att prata så kan man lättare skicka sms om man inte skulle hitta ett annat sätt som man skulle kunna komunicera med varandra på.
· En planering: veckoplanering om vad som händer i veckan och en tydlig dagsplanering med bilder, tid och text om vad vi ska göra under dagen och när vi ska göra det.
· Listor: använda oss av listor på vad som vi ska ha med oss till utflykten och på vad vi ska äta ( en matlista)
DAGSPLANERINGEN!
När det handlar om dagsplaneringen inför utflykten till djurparken så är det viktigt att vi följer planeringen steg för steg, står det att det är fika vid 10.30 och då är det fika vid 10.30 inte vid 10.35. har man en planering så kan det skapa en trygghet och ett lugnt i sig själv. Planeringen ska oxå vara tydlig, lättförstående med bra bilder som visar vad ska kommer att hända. (dagsplaneringen som jag har tecknat upp är ett exempel på hur en dag kan se ut, det som jag glömde ta med var när vi skulle gå runt och kolla på djuren. Men det skulle vara mellan fika och lunch, lunch och mellan mål och efter mellanmålet tills vi åker hem.) Man måste tänka på Johans integritet som tex. Skulle han inte vilja gå in till aphuset eftersom att det är mycket djud på ett o samma ställe och det kan kännas jobbigt så ska vi inte tvinga in honom och inte heller om en djurskötare frågar om Johan vill klappa något djur så ska vi inte tvinga honom att klappa djuret.
När jag ska prata med kollegorna så skulle jag planera in ett morgon möte där jag berättar om att vi tänkte planera in en utflykt till Borås djurpark med Joahn och att vi måste vara två stycken som en säkerhet och trygghet för Johan. Jag skulle berätta om att vi kommer förbereda Joahn inför mötet, jag skulle visa upp veckoplaneringen som jag har fixat, visa vilken dag som vi kommer att ha utflykten på. Under mötet så berättar jag för kollegorna om varför jag tänker planera in en utflykt. När jag ska prata med Johan så skulle jag visa en bild på djurparken och visa bilderna på djuren, jag skulle fråga om han vet vad det är på bilden på djurparken, och sedan berätta med ett glatt/posetivt bemötande för att uppmöntra Johan till att vilja åka på utflykten. Sedan när jag berättar för Johans anhöriga så skulle jag berätta om utflykten, plaeringen inför utflykten och varför jag skulle vilja ha en utflykt med Johan och berätta att vi kommer att vara två stycken som är med Johan så att han inte riskerar att lämnas ensam när man ska tex fixa lunch. Jag och min kollega som kommer att hänga med kommer att tänka på att Johan ska känner sig trygg och säker.
Det som jag ska dokumentera är hur utflykten var, om den var lyckad eller inte lyckad. Vad var det som gick bra och vad som gick fel på utflykten. Vad Johan tyckte och kände inför utflykten och vad han tyckte och kände när vi hade utflykten.
UTVÄRDERING!
Hur blev utflykten: utflykten gick bra, Johan verkade ha det bra. Planeringe fungerade bra med tydliga bilder och en bra text på vad som skulle hända under dagen. Kommunikationen som vi använde under utflykten kändes bra, det verkade fungera bra för Johan eftersom att han inte kunde kommunicera verbalt. Eftersom att Johan hade tillgång till bilderna, filmen och ljuden under hela utflykten kunde Johan lättare känna sig trygg i den nya miljön.
Vad blev responsen från Johan: Jag upplevde att Johan kände sig trygg eftersom att vi var två ifrån boendet som han kände sig trygg med och att vi hade en planeringen för dagen med tydliga bilder på vad som kommer att hända under dagens utflykt.
Har johan fått stöd enligt planeringen och uppsatta mål: Johan fick det stöd som han behövde under utflykten målet var att Johan skulle kunna känna sig trygg i en ny miljö tillsammans med personer som gör honom trygg och säker. Och jag som personal anser att det gick bra med utflykten och Johan kände sig trygg eftersom att vi hade förberett honom och hade bilderna, filmen och ljuden som han kände igen från när vi förberedde Johan inför utflykten.
Vad fungerade bra: Det som jag anser fungerade bra var kommunikationen som vi använde, planeringen som vi hade under dagen och att vi använde oss av materialet som vi använde under förberedelsen som gjorde så att Johan kunde känna igen.
Finns det möjliga alternativa lösningar till stöd för Johan ur ett specialpedagogiskt perspektiv, något som kan förbättras och göras på ett annat sätt: Johan behöver ha en god förberedelse innan man ska göra någon utflykt med honom, använd gärna bilder som du själv har fotat, filma miljön som man ska besöka och visa Johan, nnär man har utflykten så har Johan nytta med att ha tillgång till materialet som man hade när man förberede honom så att han känner sig tryggare. Man kan sätta över materialet på en surfplatta som Johan kan använda, för att kommunicera kan man lätt använda sig av en mobiltelefon där man kan skicka sms och man kan oxå använda en surfplatta (som vi använde under utflykten) som man kunde kommunicera med. Han behöver vara med någon/några som han känner sig trygg med.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS! Lagen började gälla 1 januari 1994 som ersatte Omsorgslagen. LSS ser tills å att funktionshindrade får hjälp och stöd bla personer med autism och personer med utvecklingsstörning. Syftet med LSS är att människor med en omfattande funktionshinder ska tillförsäkras med goda levnadsvilkor och att dom har rätt till hjälp som dom behöver om dom inte får stöd genom något annat sätt. stöd och hjälp kan ges om personen själv ber om att få hjälp och stöd, man får inte tvinga någon. När det gäller barn så kan dom som är över 15 år besöka hjälp själv, föräldrana kan hjälpa till och ansöka om barnet inte kan göra detta själv.
Mina källor:jag kollade på videor via UR.SE (autism) som skulle hjälpa mig att förstå sjukdomen mera. Har mina anteckningar ifrån lektionerna. http://www.ur.se/Produkter/172513-UR-Samtiden-Autismliknande-tillstand-Autism-och-vardagen
Jag har tagit hjälp av när jag gjorde planering med dagmamman när jag jobbade hos henne, och när jag planerar inför scouterna. Min mamma’s vännina har en son som har autism som jag har fått hjälp av.
BOKEN: utvecklingsstörning och andra funktionshinder, Lars Erik Gotthard. Sidorna: 23-25.
LYCKA TILL OCH HOPPAS NI FÅR EN ANVÄNDNING AV MINA TIPS!
